söndag, maj 29, 2005

Synpunkter på Danne Nordlings arbetslöshetssiffror

Danne Nordling på bloggen Skattepolitik och samhällsfilosofi har gjort egna beräkningar på de verkliga arbetslöshetssiffrorna med utgångspunkten att alla som är sjukskrivna och förtidspensionerade inte är helt oförmögna att arbeta. Som stöd för denna hypotes har han en rapport från försäkringskassan som visar att "nästan 60 % av de sjukskrivna uppger att de skulle kunna arbeta, åtminstonde en del av sin normala arbetstid, om de i större utsträckning kunde påverka sin arbetssituation".

Nu är det så att jag fann några saker i Dannes beräkningar som verkar vara felaktiga. Innan jag går in på detta så vill jag påpeka att jag tror grundtanken i Dannes beräkningar kan vara riktig och även jag likt Danne tror att de verkliga arbetslöshetssiffrorna är högre än 8,5 %. Jag tror dock inte att den verkliga arbetslösheten är så hög som 16,7 % vilket Danne har fått fram med sina beräkningar. Jag vill påpeka att jag inte är säker på att detta sätt som Danne har räknat fram den egentliga arbetslösheten på är rätt sätt att räkna, dock kan man inte heller säga att det är fel sätt.

Heder till Danne som, hur det än är med de fel jag pratar om här, med sina uträkningar visar att de absurda siffror om en verklig arbetslöshet på 20-25 % som man på senare tid har hört om i medierna inte har något stöd i verkligheten.

Nu till de fel jag anser att Danne har gjort.

När Danne halverade helårsekvivalenterna med motiveringen att de egentligen till hälften bestod av arbetslösa så glömde han bort att Försäkringskassans rapport sa att nästan 60 % av de sjukskrivna kunde arbeta "åtminstonde en del av sin normala arbetstid". Felet Danne gjorde var alltså att i sina beräkningar räkna det som att ungefär hälften av alla sjukskrivna egentligen kunde arbeta hela sin normala arbetstid. Läser man Försäkringskassans rapport noga så ser man att endast 13 % av de sjukskrivna anser att de egentligen kan arbeta hela sin normala arbetstid. De flesta av de sjukskrivna som egentligen anser sig kunna arbeta anser alltså inte att de kan arbeta hela sin normala arbetstid. Detta fel blev i Dannes uträkningar även överfört på gruppen förtidspensionerade eftersom han antog att samma gällde för den som för gruppen sjukskrivna.

Det andra felet Danne har gjort är att räkna fram andelen egentligt arbetslösa mot vad han kallar arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa) istället för att räkna fram andelen egentligt arbetslösa mot befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) som 2003 var ca 59 % av den totala befolkningen. Danne räknade 0,728/4,969=14,7% istället för 0,728/5,31=13,7% som han borde ha gjort.

Så om man nu räknar om allt enligt samma princip som Danne använt fast med det enligt mig rimligare antagandet att de sjukskrivna som anser att de egentligen kan arbeta i vart fall en del av sin normala arbetstid generellt kan arbeta halvtid (inte heltid som Danne har räknat) så blir de riktiga siffrorna:

Sjukskrivna" (m sjukp) 64 000
"Förtidspensionerade" 138 000
Öppet arbetslösa 201 000
Arbetsmarknadsåtg 108 000
Tar emot socialbidrag 84 000
S:a egentl arbetslösa 595 000

Om man sedan tar 595 000 egentligt arbetslösa mot 5,31 miljoner som utgör befolkning i arbetsför ålder så ser man att de egntligt arbetslösa utgör 11,2 % av befolkningen. Lägger man sedan som Danne till att 122 000 av de 300 000 studerande egentligen är arbetslösa så hamnar andelen egentligt arbetslösa på 13,5 %.

Jag vill framföra att jag är tveksam till Dannes antagande att 122 000 av de studerande kan räknas till egentligt arbetslösa, man måste tänka på att jobben har blivit mer kvalificerade sedan 1990 vilket har gjort att fler studerar, summan borde vara lägre än 122 000. Vidare är jag tveksam över att Danne har ansett att hela gruppen socialbidragstagare bör räknas som egentligt arbetslösa.

Slutligen vill jag påpeka att om nu Danne Nordlings sätt att räkna är riktigt så är 13,5 % egentligt arbetslösa, detta är en väldigt hög siffra i mina ögon och jag anser att om den stämmer så den måste bli lägre. Jag tycker att detta med egentligt arbetslösa måste belysas mer och att tillförlitliga jämförelser med andra länder är ett måste, som det är idag med olika sätt att räkna fram statistik i olika länder är inte hållbart.

8 kommentarer:

Danne Nordling sa...

ARBETSLÖSHETEN 17,7 %

Visst kan det diskuteras hur stor andel av sjukskrivna och förtidspensionerade som egentligen är arbetslösa. Jag antog grovt att 50 procent var arbetslösa eftersom 60 procent av ftp ansåg att de kunde jobba åtminstone delvis. Vi kan anta att de i snitt bara kan arbeta halvtid och då blir andelen 30 procent tillämpat på helårsekvivalenterna. Låt oss som en kompromiss säga 40 procent.

Nästa fråga är basen på vilken procentsatsen skall beräknas. Praxis är att använda 'arbetskraften' - dvs de som har arbete eller som söker arbete aktivt. Andelen av befolkningen är inte jämförbar.

Slutligen har vi frågan om det finns andra grupper som också egentligen är arbetslösa. AKU mäter två sådana grupper: 'undersysselsatta' (265 000) och 'latent arbetssökande' (138 000). I den senare gruppen finns studerande som efterfrågar arbete (68 000).

Jag får då följande siffror om vi räknar 50 procent av undersysselsatta och ingen ytterligare del av studerande än de 68 000:

"Sjukskrivna" (m sjukp) 85 000
"Förtidspensionerade" 183 000
Öppet arbetslösa 201 000
Arbetsmarknadsåtg 108 000
Tar emot socialbidrag 84 000
Undersysselsatta (0,5) 132 000
Latent arbetssökande 138 000
S:a egentl arbetslösa 931 000

Om vi bildar ett utvidgat arbetskraftsbegrepp av 4,341 milj sysselsatta och 0,931 arbetslösa får vi 5,272 milj. Då blir den egentliga arbetslösheten 17,7 procent.
/DNg

Anonym sa...

Jo, det är väl inte helt lyckat att springa runt och leta efter "Det Sanna Arbetslöshetsmåttet" (DSA) - bättre att belysa flera olika faktorer, och att bryta "Den Öppna Arbetslöshetens" (DÖA) grepp över medierna.

DÖA har väl varit DSA såpass länge mest eftersson det är lätt att rapportera...

Rickard Ström sa...

Vill bara påpeka att det finns en annan mycket intressant statistik tillgänglig:

SCB: Totalt antal arbetade timmar 1976-2004
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____23362.asp

Den påvisar att vi idag, i princip, inte arbetar mer än vad vi gjorde 1976. Detta trots att befolkningen i praktiken ökat med ungefär 800 000 människor under perioden.

Tobias Lindberg sa...

Richard Ström!

Sveriges befolkning har ökat från 8,2 miljoner 1975 till 9 miljoner 2004 vilket är en ökning på på 9,75%. Se statistik från SCB.

Produktiviteten har hela tiden ökat i Sverige, tyvärr hittade jag dock inte någon bra statistik över detta faktum. Det enda jag hittade var att produktiviteten ökade med ca 3% per år sedan mitten av 90-talet och med ungefär 2% per år under 80-talet. Jag har för mig att produktivitetsökningen var större på 70-talet än på 80-talet. Läs vad som står i texten här.

Totalt sett har alltså produktiviteten ökat mycket mer än vad befolkningstillväxten har gjort och då är det inte helt orimligt att man drar ned på arbetstid per person. Med en så hög produktivitetsökning som Sverige och andra västländer har haft så kan varje person arbeta mindre och ändå blir det ökad tillväxt och mer välfärd.

Rickard Ström sa...

Tobias Lindberg,

Här förutsätter du att människor har minskat på arbetstiden sedan 1974. Vad har du för belägg för det? Vad vi vet är däremot att vi har fler arbatslösa, fler förtids- och avtalspensionärer, fler sjukskrivna mm. D.v.s. antalet som inte bidrar alls har ökat drastiskt.

Ali Esbati sa...

Det är över huvudtaget märkligt att räkna personer med sjukpeng och förtidspension som "egentligt arbetslösa". Själva tanken med sjukförsäkringarna är som bekant att man inte ska behöva arbeta heltid om man är sjuk. Så resonemanget börjar i helt fel ände. Självklart kan man konstrurera system som gör att folk går till jobbet fastän de är sjuka - sådana finns det gott om (och karensdagen bidrar till det här hemma). Frågan är varför.

Gruppen "undersysselsatta" inbegriper i huvudsak kvinnor som arbetar deltid. Det bästa man kan göra åt den saken är sänkt normalarbetstid. Men ändrad föräldraförsäkring skulle också hjälpa. Jämställdheten måste förbättras. Det görs knappast genom att man till exempel straffar sjukskrivna kvinnor.

Noteras bör också att Nordling väljer siffran för mars när han kollar "latent arbetssökande". Det är den månad där de flesta studenter som söker sommarjobb anmäler sig till arbetsförmedlingen. Årssnittet ligger om jag inte minns fel kring 60.000.

Kanske viktigast i sammanhanget: Sjukskrivningar har visserligen ökat de senaste åren, men det som bryter av i statistiken är snarare de historiskt låga sjukskrivningstalen under mitten av 90-talet. De berodde på kraftigt höjd arbetslöset. Sjukskrivningarna sjönk samtidigt - folk gick till jobbet fast de var sjuka, och många av de som var sjuka blev arbetslösa istället. Sjukskrivningarna var högre än idag under 80-talet.

Tobias Lindberg sa...

Richard Ström!

Slår man ut det på hela befolkningen i arbetsför ålder så innebär det ju att arbetstid per person har minskat. Tyvärr är ju arbetstiden ojämt fördelad, en större grupp i samhället arbetar inte alls idag. Det bästa vore såklart att arbetstiden minskade generellt för hela befolkningen och därför låter ju arbetstidsförkortning som ju vänsterpartiet föreslår som en bra idé, det gör att folk får mer ledighet och ger dessutom fler arbetstillfällen till de som idag är arbetslösa. Alternativt så kan man öka antalet anställda inom offentlig sektor.

Anonym sa...

"Det är över huvudtaget märkligt att räkna personer med sjukpeng och förtidspension som "egentligt arbetslösa". Själva tanken med sjukförsäkringarna är som bekant att man inte ska behöva arbeta heltid om man är sjuk."

Du förutsätter att alla av de t.ex. 540 000 förtidspensionärerna (runt 10 procent av arbetskraften...) verkligen är arbetsoförmögna, vilket ju inte är belagt på något speciellt "hårt" sätt.

Det är ju heller ingen statshemlighet inom vilka områden som sjukskrivningarna dragit iväg. (I.e. - olika till sin natur mycket svårkontrollerade åkommor.)