Rätten att hemundervisa viktig även för dem som inte hemundervisar

I en kolumn i tidningen Barometern skriver Karin Yngman mycket bra om det orimliga i att hemundervisning av religiösa och filosofiska skäl i praktiken kommer att förbjudas om förslaget till ny skollag blir antaget. Hon skriver att frågan om rätten att välja hemundervisning egentligen handlar om grundsynen om det är föräldrarna eller staten som har ansvaret för barnen, att möjligheten att välja hur sina egna barn ska utbildas är en mänsklig rättighet och att hemundervisande familjer kan fungera som en källa till nytänkande som kan utveckla skolan och ge en större heterogenitet i samhället. Allt detta är mycket viktiga anledningar till varför föräldrarnas rätt att hemundervisa sina barn måste få finnas kvar och att kommunerna börjar stödja föräldrar som vill hemundervisa sina barn istället för som idag då de motarbetas av de flesta kommunerna.

Ett stycke i hennes text löd så här:

”Om man så aldrig har varit i närheten av att själv bli hemundervisad eller att hemundervisa sina egna barn, så är det en viktig symbolfråga. Möjligheten till mer ovanliga livsval ger frihet till så många fler än den handfull som utnyttjar möjligheten. Vetskapen om frihet kan göra en mer benägen att faktiskt nöja sig med det gängse. Men tas friheten bort då slocknar lågan hos långt fler än de som är direkt berörda.”

Jonas himmelstrand, ordföranden för Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige (ROHUS), kommenterade detta stycke i Karin Yngmans text så här:

”Förbudet mot hemundervisning är ännu ett led i misstänkliggörandet av föräldrar. Men föräldrar är ett barns viktigaste resurs. I det allmänna fallet kommer barnen att skadas när man desavuerar föräldrarna. Det fåtal fall med problem får man lösa på andra sätt än med allmänna förbud.”

Jag började fundera runt hur rätten att hemundervisa i praktiken kunde påverka olika situationer för föräldrar som själva inte väljer att hemundervisa. Redan som det är idag så möts föräldrar ofta av en tydlig förmyndande attityd i sina kontakter med barnomsorg och skola. På olika sätt får ofta anställda på BVC, förskolan, skolan och skolhälsovården föräldrar att känna sig som mindre lämpliga att ta hand om sina barn och ansvara för deras utveckling. Enligt personalen så är förskolan och skolan det bästa för barnen och som förälder har man inte mycket mer förtroende än att man får ansvaret att se till att barnen får mat, blir tvättade och sover ordentligt där emellan. Detta har både jag och min fru ofta upplevt och jag vet att vi inte är ensamma om det. Självklart upplever man inte denna attityd i alla kontakter och all personal inom skola och barnomsorg får en inte att känna så men att det överhuvudtaget sker är oacceptabelt.

Om föräldrar möts av dessa attityder redan idag så kan man lätt föreställa sig hur det kommer att bli om rätten att hemundervisa tas bort helt och hållet. Förmynderiet kommer att bli ännu tydligare och föräldrar kommer att känna sig än mer olämpliga. Inställningen att bara samhällets institutioner kan utbilda och stimulera barnen i skolåldern kommer att spilla över på och stärka inställningen att förskolan är det bästa för de mindre barnen, vilket i sin tur i värsta fall riskerar att följas av en framtida förskoleplikt.

Omvänt kan man föreställa sig hur framtiden kan bli om Sverige väljer den motsatta vägen. Rätten för föräldrar att hemundervisa sina barn får finnas kvar, kommunerna börjar stödja de föräldrar som vill hemundervisa och samhället tar bort reglerna om vad barnen ska lära sig och när de ska lära sig det. Det är lätt att föreställa sig hur föräldrarna då skulle få ett stärkt självförtroende och en större förståelse för sin egen betydelse för barnens utveckling vilket antagligen skulle innebära att Sverige skulle följa den internationella utvecklingen där fler och fler barn hemundervisas, en undervisningsform som enligt all forskning ger lika bra eller bättre resultat än undervisning i skola både vad gäller kunskap och social förmåga.

Om Jag ska invända mot något av det Karin Yngmans skriver så är väl det hennes föreställning av vad borgerlig politik står för. Som om borgerlig politik de senaste 150 åren någonsin stått för något annat än storföretagens och det högeffektiva samhällets krav på godtrogna, lätthanterliga och likriktade medborgare. Ett av de effektivaste verktygen för att uppnå detta är skolan. Skalar man bort de vackra högtidstalen och alla lögner så representerar de borgerliga politikerna först och främst den elit som äger storföretagen. Denna elit styr samhället genom sitt ägande och sin makt över statsmaskineriet. Makten över statsmaskineriet kommer av att de själva och deras familjer och vänner besitter en stor del av statens och dess institutioners ämbeten och administrativa poster och resten påverkar de genom sina omfattande nätverk av förbindelser och kontakter. Någon invänder kanske att det är Socialdemokraterna som styrt samhället under en stor del av 1900-talet men det var närmare 100 år sedan Socialdemokraternas ledning blev en del av etablissemanget och ett verktyg för borgligheten att lura arbetarklassen och avleda arbetarklassens frustration.

En vanlig metod för att ta reda på vilka som gynnas av något är att ta reda på vilka som har arbetat för och tillfört resurser för att uppnå något. Ser man till vilka som var först med att förespråka och satsa pengar för att skapa en allmän och obligatoriska skola så ser man tydligt den ägande eliten och deras hantlangare i bakgrunden styrandes både borgerliga och socialdemokratiska politiker och ledare. Så har det sett ut i hela världen och läser man till exempel liberaler som John Taylor Gatto som grundligt har kartlagt hur den obligatoriska skolan uppstod så ser man att han kommer fram till samma slutsatser.

Förutom denna lilla invändning så tycker jag att Karin Yngmans text var mycket bra och jag anser att hon gör ett mycket viktigt arbete för hemundervisningen.


Bra blogginlägg på samma ämne:
Tantrikblog: Mer om hemundervisning och fascistoida lagförslag

Splittring inom Rättvisepartiet Socialisterna

Igår fick jag reda på att det hade skett en splittring i mitt parti, Rättvisepartiet Socalisterna. En del av västerbottensektionen har brytit sig ur. Hur stor andel av medlemmarna i Umeå som står bakom utbrytargruppen är svårt att veta i dagsläget. Kanske är det bara några få, kanske är det nästan alla. Utbrytarna säger en sak och partistyrelsen en annan. Likadant är det med orsakerna till utbrytningen. Det är omöjligt att avgöra vad som är sant och vad som är lögn.

Det är två saker jag undrar över.

Det ena är varför inte ni utbrytare gjorde det tydligt för alla medelmmar hur stora ni ansåg att problemet var? Av det ni idag skriver i ert brev så har motsättningarna existerat under lång tid, flera år, och frågorna har diskuterats på partistyrelsens möten. Om nu inte eran syn på saker och ting godtogs av partistyrelsen, varför gick ni inte ut med kritiken till alla medlemmar så att det kunde uppstå en riktig diskussion om problemen? Jag har till exempel varit med på sommarlägrena men aldrig förstått att det skulle finnas så djupa motsättningar. Varför togs inte problemen upp då? Varför gick ni inte ut med denna kritik till gräsrötterna innan ni bröt er ur?

Det andra är varför inte ni i min förra partiförening som sitter med i partistyrelsen vid rapporterna från partistyrelsen redogjorde för de motsättningar som har funnits inom partistyrelsen? Jag vet att partistyrelsen idag säger att de blev helt överraskade av utbrytningen, det köper jag, men att de inte skulle ha varit medvetna om att det fanns skarpa motsättningar inom partistyrelsen, det tror jag absolut inte på. Varför blev inte vi gräsrotsmedlemmar ordentligt upplysta om det? Vad motsättningarna handlade om? Hur stora de var?

Jag vill inte helt och hållet ta ställning i nuläget utan att veta mer. Jag hoppas att båda sidorna tänker igenom det jag har sagt och gärna kommer med svar.

Fredagsmys med tacos

Ja, nu är det fredag. Jag läste precis min frus inlägg om fredagsmys med tacos och tänkte ta upp den tråden.

Tacos på fredag har blivit som en liten ritual för oss som markerar slutet på veckan och början på helgen. Alltid väldigt trevligt. Jag har hört att många andra också verkar äta tacos på fredag, så det är väl lite svenssonvarning på det antar jag.

Hur som helst, det jag vill berätta om är hur otroligt god tacos blir om man gör tacossåsen, eller salsasåsen som jag kallar den, och kryddblandningen själv istället för att köpa färdigt på affären. Snabbt går det också. Salsasåsen tar visserligen 15-20 minuter att göra men då man gör en stor sats och fryser in behöver man bara göra salsasås kanske var sjätte gång man äter tacos. Kryddblandningen tar inte direkt mer tid att göra än att öppna en köpt påse och hälla i. Förutom att det blir godare får man också på köpet att man slipper få i sig alla de där konsistensgivarna, konserveringsmedlena, smakförstärkarna och gud vet allt vad som tillsätts den färdiga industrimaten.

Recept på salsasåsen hittade jag på DN.se och var jag hittade receptet på kryddblandningen komer jag inte ihåg.

Portioner: ca 2 dl
Tid: 20 minuter
1/2 gul lök
1 grön chilifrukt
1 burk krossade tomater
2 tsk vinäger
1 tsk socker
1/2 tsk salt
ev 1 tsk hackad inlagd jalapenopeppar

Beskrivning:
Hacka lök och chilifrukt. Grön chili brukar inte vara så stark men ta bort kärnorna om så skulle vara. Fräs upp lök och chili i olja i en tjockbottnad kastrull. Häll i tomatkross. Tillsätt vinäger och socker och låt salsan koka ihop till ganska fast konsistens. Salta och blanda eventuellt i finhackad jalapeno om du vill ha starkare smak. En tesked ger en styrka mellan medium och hot. Salsan kan sparas någon vecka i kylen.

Jag brukar göra dubbel sats av salsasåsen och frysa in.

Kryddblandning för ca 400 gr köttfärs:
1 msk paprikapulver
1 msk oregano
1 msk spiskummin
1 msk koriander
1 tsk chilipulver
1 tsk cayennepeppar

Beskrivning:
Hacka en gul lök och stek med olja, blanda i köttfärsen och stek, ha i kryddblandningen, pressa i två vitlöksklyftor, salta och tillsätt slutligen ca 1,5 dl vatten. Stek/koka bort så mycket vatten att konsistensen blir bra.

Självklart använder vi fläskfärs som är lite mindre dåligt för klimatet än bland- eller nötfärs. Längre fram i tiden kommer vi, om allt blir som vi tänkt oss, förhoppningsvis få köttet från egna djur som har fått leva ett bra liv och är upfödda på ekologisk föda från vår egen gård, då kommer inte ens köttet vi äter vara dåligt för miljön.

Tacochipsen, eller om det heter nachochips, köper vi visserligen men de är ändå rätt bra då ingredienserna bara är majsmjöl, vegetabilisk olja och salt. Vi får se, kanske kommer vi även göra tacochipsen själva i framtiden.

Sir Ken Robinson says schools kill creativity?

Här är ett riktigt bra och roligt tal av Sir Ken Robinson där han förklarar hur vårt skolsystem dödar kreativiteten.

Svar till Mats Gerdau om hemundervisning

I förra veckans Skolfront fanns i andra halvan av programmet ett reportage och en efterföljande debatt om hemundervisning. Se Skolfront här, delen om hemundervisning börjar efter 11.40 minuter. Igår skrev Mats Gerdau, moderat riksdagsman och engagerad i skolfrågor, ett inlägg på sin blogg om hemundervisning. Först hade jag bara tänkt skriva ett kort svar men det blev så långt och innehållsrikt att jag lägger upp det här på min blogg. Vad jag själv tycker om svensk skola och de alternativ som finns till den kommer jag att ta upp mer om senare här på bloggen.

Nu följer mitt svar på Mats Gerdaus inlägg. Det som står här nedanför har dock ändrats lite jämfört med det jag skrev på Mats Gerdaus blogg.

Du skriver i inlägget att förslaget till ny skollag inte går mot internationella konventioner eftersom rätten till undervisning garanteras alla elever. Där har du faktiskt helt fel. De internationella konventionerna som Sverige är bundna av garanterar nämligen inte bara barnens rätt till undervisning och utbildning utan de garanterar även föräldrarnas rätt att välja undervisning och säger att föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse ska respekteras.

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 26 punkt 3, står det att rätten att välja undervisning till barnen i första rummet tillkommer föräldrarna.

I ett av protokollen till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Artikel 2, står det att föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse ska respekteras. Se sidan 20.

Att som du säga att den svenska skolan idag med friskolor är så allsidig och objektiv at det finns alternativ för alla är verkligen att ha en inskränkt syn på vad det betyder att ha respekt för människors religiösa och filosofiska övertygelse. Dessutom visar det att du inte förstår hur breda begreppen religiös och filosofisk övertygelse är. Jag ska ta några exempel.

Den som tycker att det är fel att det finns ett tvång att deras barn ska befinna sig på en viss plats vid en viss ålder och lära sig vissa saker för att politiker och experter säger så blir kränkt i sin filosofiska övertygelse av den nya skollagen. Den som tycker att det är fel att det egna barnet ska behöva vistas med upp till drygt 30 andra barn som varken barnet eller föräldrarna har valt att vara med i ett klassrum det mesta av tiden när barnet utbildas blir kränkt i sin filosofiska övertygelse. Den som tycker det är fel att tvinga sitt barn att hålla på och lära sig vissa saker vid en viss ålder efter en läroplan som experter tagit fram utifrån vad som ska vara bäst för alla barn istället för att det egna barnet ska få hålla på med det som det just för tillfället är mest intresserad av så länge som det vill blir kränkt i sin filosofiska övertygelse. Den som tycker det är fel att barnet testas, bedöms, utvärderas och betygsätts av utbildade experter och att barnet långsamt vänjs med att det ska vara så blir kränkt i sin filosofiska övertygelse. Den som tycker det är fel att sitt eget barn tvingas att befinna sig separerad från den verkliga världens rika utbud av händelser och sociala kontakter instängd i en overklig teoretisk låtsastillvaro där de får läsa om den verkliga världen och ibland göra besök i den istället för att leva i och delta i den blir kränkt i sin filosofiska övertygelse.

Som jag sa är detta bara några exempel, exempel som jag själv tycker är viktiga. Jag skulle kunna ta upp fler exempel och andra skulle kunna ta upp exempel som jag inte ens har tänkt på. Jag har inte alls nämnt alla de exempel där den religiösa övertygelsen kränks eftersom jag själv är ateist men bara för det innebär det inte att jag inte förstår att även den religiösa övertygelsen kränks på ett likartat sätt som den filosofiska av skolplikten. Det viktiga är dock att detta som jag tog upp är exempel på filosofisk övertygelse som kommer att kränkas om förslaget till ny skollag antas och ändå påstår du att inga typer av religiös eller filosofisk övertygelse kommer att kränkas. Eller menar du kanske bara sådana typer av övertygelse som du själv tycker är viktig.

Självklart finns det övertygelser hos enstaka föräldrar som inte är bra för barnet och där det är så måste samhället ingripa på olika sätt, kanske kan föräldrarna påverkas att ändra sig, kanske måste deras rätt att hemundervisa tas ifrån dem. Detta är dock bedömningar som ska göras i de individuella fallen och hur man bedömer ska utgå från vad som är bäst för det individuella barnet eftersom inga barn och inga familjer är som andra, alla är unika. Allt detta möjliggörs genom den lagstadgade insynen som samhället har i familjer som hemundervisas.

Så länge barnet inte är gammalt nog att själv besluta om sin utbildning ska det vara föräldrarna som tolkar vad för slags utbildning som är bäst för barnet, inte staten, men allt eftersom barnet blir äldre så ska det självklart få bestämma mer och mer själv om sin undervisning. Skulle det verkligen vara så att föräldrarna till ett barn inte respekterar sitt barns vilja, till exempel om barnet när det blivit lite äldre inte vill fortsätta hemundervisas utan hellre vill börja skolan, så måste samhället få föräldrarna att acceptera det och om föräldrarna inte gör det så måste samhället ta ifrån dem rätten att hemundervisa sitt barn. Sådana beslut måste dock göras individuellt för varje barn och varje familj.

Att tro att man kan förbättra skolan så att föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelser inte kränks är naivt. Du nämner lagar om mobbning, trygghet och arbetsro samt att det ska kunna utdömas böter och dåliga skolor ska kunna stängas. Förutom att dessa åtgärder inte kommer att vara så effektiva som du tror, de är de aldrig, så rör dessa åtgärder bara en liten andel av alla de orsaker som gör att många föräldrar är oroliga över sina barn skolan och som gör att vissa inte ens vill att deras barn ska behöva tvingas att vistas där.

I texten i högermarginalen som berättar om dig själv skriver du att du tycker att det ska finnas alternativ och mångfald och i detta inlägg förstår man att du är orolig för att vissa barn ska råka illa ut om man tillåter hemundervisning. Om du verkligen menar allt detta och dessutom tycker att Sverige ska respektera de mänskliga rättigheterna, vilket jag tror du gör, så borde du istället för att förbjuda hemundervisning lägga din energi på att förbättra samhällets stöd till de föräldrar som vill att deras barn ska hemundervisas. Det borde finnas mängder av varianter på hur en utbildning borde kunna se ut, allt från kommunal skola till hemundervisning, och oavsett hur ett barn får den borde barnet och dess föräldrar erbjudas så mycket stöd det bara går.

Kom ihåg att utbildning inte är samma sak som skola, de mänskliga fri och rättigheterna säger att alla har rätt till undervisning och utbildning, inte att alla har rätt till skola. Kom ihåg att det inte är samma sak att hemundervisa som att undervisa en hel klass, bara för att en förälder inte skulle kunna undervisa en hel klass lika bra som en utbildad pedagog så innebär inte det att den inte kan göra ett lika bra eller bättre jobb att undervisa sitt eget barn. Kom ihåg att bara för att barnet inte befinner sig i skolan så betyder inte det att det inte har tillräckligt med sociala kontakter, snarare får de faktiskt fler och mer varierade kontakter som kommer från det verkliga livet, och möjligheten att träffa människor med annan bakgrund samt möjligheten att träna förmågor som att tala inför andra finns i överflöd i det verkliga livet och de möjligheter som där finns med släktingar, grannar, folk från lokalområdet, deltagande i föreningsliv och mycket annat.

Sanningen är att det är ni, förespråkare för skolplikten, som stänger in och segregerar barnen. Ni tvingar dem att läsa om livet i stället för att delta i det. Detta vet barnen, de känner att det de gör i skolan inte är på riktigt, att det är oviktigt, och det är detta som gör att så många barn och speciellt, ungdomar, är så ointresserade. De vet att de måste göra det som skolplikten tvingar dem för att senare, när de äntligen anses vara vuxna nog, får en chans att bestämma själva, får en chans att delta i och bidra till samhället istället för att som nu känna sig som en belastning. Genom att tvinga dem in i skolan så hindrar vi barnen och ungdomarna att bli det mesta de kan bli och vi berövar samhället på en vitalitet och idérikedom, en resurs, som vi inte har råd att stänga in utan istället borde släppa fri.

Slutligen vill jag säga att det finns ett stort demokratiskt problem med att staten, kommuner och myndigheter bestämmer vad och hur barn och ungdomar ska lära sig. På detta sätt får det styrande etablissemanget en möjlighet att på ett avgörande sätt påverkar sina egna framtida väljares åsikter och sätt att tänka. Vem säger att vårt samhälle alltid kommer att se ut som idag, om etablissemangets möjlighet att påverka varje människa redan idag är så stor så kommer det snabbt bli en mardröm om mer odemokratiska krafter kommer till makten. Då man begränsar alternativen på det sätt som görs i och med skolplikten minskar man också den mångfald som är så viktig för att ett samhälle ska kunna ha motståndskraft i tider då odemokratiska krafter trycker på.

Mer om böcker

Jag måste bara göra lite reklam för Antikvarat.net som jag tycker är en jättebra sida och tjänst där man kan få tag på böcker till bra priser och sådant som inte går att få tag på i de vanliga bokhandlarna eftersom de inte ges ut längre.

När jag la in länken till Antkikariat.net i mitt förra inlägg om min önskelista började jag såklart titta runt lite på sidan och fastnade genast för två böcker som jag inte kunde motstå och skickade därför iväg en beställning. Trots att vår familj har försökt dra in på de flesta utgifterna så mycket det går så har jag fortfarande svårt att motstå intressanta böcker. Nåväl, de var ju ändå inte så dyra, de kostade tillsammans 180 kr.

Böckerna jag köpte var:

Illich, Ivan; Det gemenskapande samhället
Illich, Ivan; Genus

Ivan Illich är en otroligt intressant författare och samhällskritiker. Han var som mest känd på 70-talet efter att ha skrivit boken "Samhälle utan skola" men hans tankar är lika eller till och med ännu mer relevanta idag. På Svenska finns fyra av hans böcker utgivna och av dem har jag läst "Samhälle utan skola - lögnen om skolans nödvändighet" och "Den farliga sjukvården". Väldigt bra böcker som verkligen ställer ens föreställningsvärld på ända och ifrågasätter sådant som man knappt själv har reflekterat över. Jag återkommer med mer om Ivan Illich senare.

Önskelista

Jag hade tänkt göra min blogg lite mer personlig än den har varit tidigare. Hittills har jag bara gjort politiska inlägg, inte för att jag hade tänkt sluta med politiska inlägg men bloggen ska i alla inte vara riktigt lika ensidig i fortsättningen.

Det första jag gör är att lägga in min önskelista inför min kommande 36-årsdag nu på torsdag. Lite sent kanske i och med att ingen kommer att hinna med att införskaffa något av det till på torsdag men i och med att vi har flyttat till Töreboda så kommer min födelsedag säkert ändå att bli firad på något sätt vid ett senare tillfälle. Kanske vid påsk då vi ska upp till Stockholm och hälsa på. Nu till önskelistan.

Min önskelista består bara av två böcker:

SEYMOUR, JOHN: Självhushållning : en handbok : en idébok
Finns att köpa här

SEYMOUR, JOHN: De gamla hantverken

Boken Självhushållning går att köpa på Antikvariat.net som jag länkade till. Den andra hittade jag inte till salu någonstan men någon annan är kanske bättre på att hitta saker än jag. Böckerna är lite dyra eftersom de inte ges ut längre men ändå är väldigt populära. Boken Självhushållning har jag tidigare lånat från biblioteket och den var verkligen jättebra och är trots sitt pris värd att köpa. Nu när vi har egen gård skulle den vara perfekt att ha så att man kan sitta och titta i den då och då vid behov för att få inspiration och idéer.