Skolverket vill fortfarande inte tillåta kunskapskontroller i förskolan

Ordföranden för Haninges Grund- och förskolenämnd, Martina Mossberg (M), är helt klart inte nöjd med Skolverkets förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. I sitt senaste inlägg på kommunledningens blogg skriver hon:

”I stort är skolverkets arbete med förtydligandet bra. Men det kvarstår några otydligheter som riskerar att skapa ytterligare förvirring i arbetet med förskolans pedagogiska kvalitet. Det var många som, liksom vi från Haninge, påtalade otydligheten runt hur man följer upp verksamhetens kvalitet. Vi var många som var överens om att vi måste titta på barnets utveckling och lärande för att utveckla förskolans pedagogiska arbete så att vi säkerställer varje barns rätt till lärande och utveckling.”

Anledningen till att Martina Mossberg inte är nöjd är att Skolverket även i detta förslag har kvar skrivelserna som gör att det inte är okej med den typ av kunskapskontroller som Martina Mossberg och Mats Öhlin (V) vill ha.

Skolverket skriver i sitt förslag:

”Samtidigt visar resultaten att barns utveckling och lärande allt oftare kartläggs, dokumenteras och bedöms i förhållande till föreställningar om vad barns ska klara i olika åldrar på ett sätt som strider mot läroplanens intentioner.”

På ett annat ställe i förlaget skriver Skolverket:

"Läroplanen innehåller dock inga mål för vad barnen ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Eftersom målen inte anger nivåer för barnens prestationer ska inte det enskilda barnets resultat eller prestationer utvärderas. I förskolan ska barnen få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i sin egen takt."

Detta irriterar helt klart Martina Mossberg.

Det som är så bra är att Skolverket är så tydliga med detta och de påpekar dessutom att det är en önskan från regeringen att detta står kvar i de nya förslagen. Så mycket för Martina Mossbergs hopp om att den borgerliga regeringen ska tycka lika dant som henne, men sanningen är att inte ens de är så tokig att den vill ha kunskapskontroller på förskolebarn av den typ som man fram till i höstas använde i Haninge.

Under hösten som var tvingade Skolinspektionen Haninge att genomföra flera förändringar av sina kunskapskontroller men detta försöker Haninge nu desperat förneka genom att framställa det som att Skolinspektionen blev övertygade av Haninge och drog tillbaks sin kritik. Sanningen är att Haninge tvingades att ändra sina kunskapskontroller och när ändringarna var gjort godkände Skolinspektionen dem. Kvar är dock att undersöka om Haninge var helt sanningsenliga i sin redovisning av sina rutiner kring kunskapskontrollerna till Skolinspektionen, en uppgift jag redan har tagit tag i.

Sedan till det Martina Mossberg skriver i inlägget, att det skulle vara problem att utvärdera verksamheten bara för att man inte får använda sig av kunskapskontroller av det slag som Martina Mossberg och Mats Öhlin vill. Detta är bara trams. Det finns många olika metoder för att utvärdera verksamheten utan att man för den skulle behöver kunskapskontrollera de enskilda barnen. Det gemensamma i dessa tillåtna utvärderingsmetoder är att man observerar och analyserar i vilka situationer varje enskilt barn visar intresse och lär sig. När detta sker, när barn är intresserade och lär sig, går inte att ta miste på och för detta behövs inga kunskapskontroller.

Många av dessa tillåtna utvärderingsmetoder brukar samlas under begreppet pedagogisk dokumentation, tyvärr verkar Martina Mossberg och Mats Öhlin inte veta mycket om dessa metoder eftersom de bara är intresserad av sådant som går att mäta och göra statistik av. (Statistik som de i och för sig ändå inte klarar av att analysera).

Saken är den att många förskolor redan jobbar mycket med pedagogisk dokumentation, vilket skulle vara fullt tillräckligt för att göra en meningsfull utvärdering om verksamhetens kvalité, men ändå ska de ledande Haningepolitikerna och förvaltningsledningen dit med sina kunskapskontroller. Skulle förvaltningsledningen och de ledande politikerna bara ha förtroende för sin personal på Haninges förskolor, låta dem göra sitt jobb, låta dem få tid och resurser att observera barnen, låta dem diskutera sina observationer inom arbetslaget och slutligen låta personalen göra de förändringar i verksamheten som de anser vara behövliga för att alla barnen ska utvecklas så skulle det ge långt mycket bättre resultat än vad några kunskapskontroller någonsin kan göra. Alla skulle tjäna på om okunniga politiker som Martina Mossberg och maktfullkomliga byråkrater som Mats Öhlin höll sina tassar borta från skolan och barnomsorgen och lät personalen göra sitt jobb, allra mest skulle barnen tjäna på det.