I tidningar och på bloggar drar betygsivrarna väldigt långtgående slutsatser från rapporten i stil med "tidigare betyg är bra för de flesta" eller "betygen är ett stöd för de svagare eleverna". Som i SvD och DN eller på bloggar som den här eller den här. När man hör sådant så är det skönt att ibland att kunna vända sig till kunniga och sansade forskare och få höra deras synpunkter på rapporten.
Så här sa Anders Jönsson, forskare i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, som bland annat forskar om hur betyg och bedömning påverkar lärandet, om Anna Sjögrens rapport.
Angående rapporten så motsäger den på intet sätt det som tidigare förts fram om betyg, utan den tillför resultat på områden som mycket riktigt inte är så väl beforskade, genom att titta på relationen till utbildningslängd och inkomst.
Det man måste vara medveten om, vilket kanske inte gjorts så tydligt i media, är att studien inte säger någonting om betygens PEDAGOGISKA förtjänster, dvs. om eleverna lärde sig mer eller mindre, eller om de var mer eller mindre motiverade i skolan ? utan bara att det fanns en större andel pojkar från studieovana hem som utbildade sig längre när de fick betyg. Det man därför kan se, är att betygen kan ha positiva effekter genom att ge vissa individer (som kommer från i övrigt studieovan bakgrund) kvitto på att de klarar skolan bra, vilket i sin tur kan leda till att de exempelvis söker treårig gymnasieutbildning istället för en tvåårig. Men som sagt, detta säger ingenting om hur mycket de lärde sig, hur bra de mådde, hur motiverade de var, etc., utan det är endast utbildningslängd och inkomst som studerats.
Slutsatsen om betygens pedagogiska oförmåga påverkas således inte av denna studie. Huruvida detta kvitto som betygen utgör skulle kunna ges på något annat sätt, och därför ge motsvarande resultat, vet man inte, eftersom betygssystemet (inkl. kvarts- resp. utvecklingssamtalen) förändrats sedan studien genomfördes. Andelen elever som läser vidare på gymnasiet är också helt annorlunda idag, då nästan 100% av eleverna går vidare till gymnasiestudier, vilket gör det svårt att överföra resultaten till dagens situation.
Vill man gå in i detalj i studien, kan man t.ex. notera att:
1. Effekterna som rapporteras är väldigt små. Ser man till materialet som helhet, rör det sig som mest om 3 veckors skillnad i utbildningslängd och inga skillnader i inkomst. Skillnaden i utbildningslängden gäller dessutom bara flickor och är endast statistiskt säkerställd för ett av de år som undersökts (5 år efter reformen).
2. Även om det finns en koppling mellan betyg och utbildningslängd, kan man i den aktuella studien inte förklara denna koppling, endast konstatera att den existerar. För att förklara orsaken till kopplingen krävs mer forskning med andra metoder.
3. Det finns tecken på att utbildningslängden för flickor var något längre för årskullarna före referensgruppen. Reformeffekten infaller dessutom inte förrän efter ett par år, för att sedan vända uppåt igen. Den enklaste tolkningen av detta, är att utbildningslängden hade börjat sjunka redan innan reformen, och att denna effekt därmed inte alls har med betygsreformen att göra, utan beror på en eller flera faktorer som inte ingår i studien. I rapporten tolkas detta istället som indirekta effekter av reformen, som t.ex. att flickor som faktiskt fick betyg, men vars yngre kamrater inte fick, påverkades negativt av detta. På motsvarande sätt, spekuleras i att förväntningarna att få betyg, vilket sedermera inte infriades, kan ha påverkat flickorna och därmed gett denna negativa effekt på deras utbildningslängd. Hur rimlig denna tolkning är och varför det endast gäller flickor kan naturligtvis diskuteras.
4. Det finns vissa skillnader i utbildningslängd när man jämför elever med olika familjebakgrund. Det handlar emellertid om relativt små skillnader, liten andel elever samt tidvis svag statistisk signifikans. Vilka växlar man därför kan dra utifrån studien, kan således också diskuteras. Som tidningarna skriver att "Tidigare betyg är bra för de flesta", är en klar övertolkning av resultaten ? även om de naturligtvis pekar mot ett intressant fenomen som vi bör studera ytterligare.
I ett inlägg från mars 2009 skriver jag om Anders Jönssons forskning om betyg som visar att betyg eller betygsliknande omdömen inte gör att man lär sig mer.
